Utvecklingssprång (på gott och ont)
Glömt skriva vad som hände häromdagen. Melker tyckte det var helt okej att ta in en spann jord och vända den upp och ner på vardagsrumsgolvet. När jag skällde på honom tittar han oförstående och sen böjer han sig ner för att sprida ut det ännu mer! Hallå!
Detta måste vara trotsåldern, men det är väl bara början?!
Det märks tydligt att han har tagit ett utvecklingssprång igen, inte bara med trotsen utan han pratar så otroligt mycket. Härmar allt och säger meningar som "mamma hämta mig idag" "ja har inget bajs" och "en klubba" istället för bara klubba och massor av ord och djur. Han gillar ju att babbla precis som sin pappa:)
Kommentarer
